Gothem kyrka

Gothem kyrka

   

Gothem kyrka med omgivande miljö hör till Gotlands mest intressanta medeltida byggnadsanläggningar.
Den höga kyrkogårdsmuren har tre bevarade medeltida stigluckor; intill den östra stigluckan finns ruinen av ett medeltida murat torn (kastal). Den murade kyrkan, som är en av Gotlands största, består av rektangulärt långhus, absidkor, västtorn samt sakristia norr om koret. Den är uppförd etappvis under medeltiden. Koret med absid och sakristia härstammar från 1200-talets början.
Långhuset, med sin ovanligt stora romanska sydportal, tillfogades därefter. Det torn som planerats över långhusets västra del utfördes aldrig; istället byggdes ett torn väster om långhuset vid 1200-talets slut, som fullbordades av mäster ”Egypticus” vid 1300-talets mitt. Tornet har sidogallerier under skärmtak, kolonettförsedda ljudgluggar i två våningar och kröns av ett sadeltak med takryttare.
Långhusets östra del täcks av fyra kryssvalv, som bärs upp av en mittkolonn, medan västpartiet (det planerade tornet) täcks av ett kryssvalv; två rundbågiga öppningar med mellanliggande kolonnpar sammanbinder rummen. En vid, spetsig triumfbåge förenar långhuset med koret. Såväl långhus som kor har rundbågiga fönsteröppningar. Unika för interiören är de medeltida kalkmålningar som framtogs vid professor Erik Lundbergs restaurering 1950; de har troligen utförts av en tysk konstnär omkring 1300.

Kalkmålningarna

Under åren 1949 -1950 genomgick Gothems kyrka en genomgripande invändig restaurering. I planen ingick att kyrkan skulle omputsas, vilket också innebar att den befintliga putsen skulle knackas bort. Därvid blottades en mycket rik målningsskatt av hög kvalitet. Upptäckten var förvånande och medförde att det inte blev någon omputsning utan i stället skedde en konservering av de framtagna målningarna.
Målningarna är främst koncentrerade till långhusets väggar och valv. I tornrummet finns målningar i valvet medan i koret endast fragment finns bevarade. Experterna bedömde, att målningarna har tillkommit under tre perioder.

Grupp 1.
De allra äldsta målningarna finns i tornrummets valv och de har troligen tillkommit ganska snart efter att tornets nedre del med valvet byggdes under 1200-talets senare del. De visar bladrankor och livsträd. En man med yxa håller på att hugga ned ett av livsträden, men angrips av en annan man försedd med stridsklubba.

Grupp 2.
Den största gruppen och också den kvalitativt bästa är de målningar som täcker stora delar av långhusets väggar och valv. De anses vara framställda omkring år 1300. Till denna grupp hör också de målningar av vilka rester kan ses i koret och absiden.

I långhusets valv består målningarna av livsträd och figurscener. Exempelvis kan man i nordöstra valvet se örnar och manliga figurer, varav en torde föreställa döden. I sydöstra valvet är änglar avbildade, i det sydvästra en eldsprutande drake i strid mot en kentaur, en riddare och en ryttare till häst. Även i det nordvästra valvet finns örnar avbildade.
Långhusets väggar har som huvudmotiv bilder ur Kristi liv och passionshistorien. En sådan serie bilder har brukat kallas ”Fattigmans bibel”. Bildserien börjar på den norra väggens västra del med en bild som visar Jesu födelse, och man ser Josef, Maria och Jesusbarnet samt i bakgrunden huvuden av en oxe och en åsna. Därefter kommer två bilder som visar ”Konungarnas tillbedjan” (de tre vise männen) och därnäst två bilder som anses visa två av Jesu under. Den första har tolkats son ”Vinundret i Kana” medan den andra är så skadad att den är svårtolkad.

Efter dessa kommer en serie bilder ur Passionshistorien. Den första bilden visar hur Kristus gisslas, och sedan fortsätter serien på östra väggen med Kristus bärande sitt kors och Pilatus som tvår sina händer. Någon målning som visar korsfästelsen finns inte, utan i stället har det funnits ett krucifix i triumfbågen. På andra sidan triumfbågen fortsätter serien med nedtagningen från korset och gravläggningen.
På den södra väggen har bilderna i stort sett utplånats på grund av den fuktvandring som sker från utsidan och inåt när solen under vår och sommar värmer väggens utsida medan kyrkans inre är svalare. Sannolikt har dock funnits bilder som visat Kristus efter uppståndelsen.

Under denna huvudserie med scener ur Kristi liv finns på norra väggen en bård med månadsbilder. Dessa bilder är unika och visar några typiska aktiviteter från bondens vardag. Tolkningen har dock inte alltid varit helt enkel. Enligt den expertis som skrev en redogörelse för vad som kommit fram vid restaureringen 1949-1950 skulle januari månads bild visa en man sittande i ett runt badkar med en bägare i handen, och detta tolkades som en dryckesscen. Senare har Erik W Ohlsson tolkat det som en man som åker i en släde, vilket verkar vara en betydligt sannolikare sysselsättning på Gotland under januari månad.

  • Februari månadsbild har tolkats som en man framför en värmeugn. Sannolikt föreställer bilden en man som står framför ässjan i sin smedja sysselsatt med att reparera sina redskap inför det kommande vårbruket.
  • Marsbilden visar en man som avverkar skog med en yxa.
  • April visar en sittande man med knoppande växter i händerna
  • Maj visar en stående kvinna med höjda armar omgiven av blommande träd.
  • Juni visar en man, som slår hö med en lie.
  • Juli visar en man som skördar säd med en skära.
  • Augusti visar hemtransport i en tvåhjulig höhäck.
  • Septemberbilden har tolkats som tröskning. Av någon har den tolkats som odling av vindruvor och därav har man dragit slutsatsen att bilderna skulle ha målats av en tysk konstnär. Den sannolika tolkningen torde dock vara att den visar odling av humle. Humlen var ju en så viktig gröda att vid skattläggningen av Gotland efter freden 1645 man måste uppge hur många humlestänger man hade på varje gård.
  • Oktober visar en såningsman.
  • November visar träd med fallande blad. Bilden avser kanske att visa att våra lövträd fäller sina blad på hösten.
  • December visar en slaktscen, där en man höjer en yxa för att slakta en gris.Till samma tid hänförs också den inskription på latin som högst upp på väggarna går runt långhuset. Det är texter hämtade från Johannesevangeliets första kapitel: ”I begynnelsen var ordet….”, och också texter från Johannes Uppenbarelsebok. Man kan faktiskt fundera över, om Aposteln Johannes haft någon alldeles särskild betydelse för Gothems Kyrka.

    Grupp 3. Denna grupp av målningar är framställda efter reformationen. Efter restaureringen 1949-1950 bedömdes de ha tillkommit redan under 1500-talets andra fjärdedel. Numera lutar experterna åt att de skulle ha målats under 1600-talet. De anses inte vara av samma höga kvalitet som 1300-talsmålningarna.

    Till denna grupp målningar hör bilden av Kristoffer, som bär Kristusbarnet på sin axel, och som kan ses på väggen invid norrportalen. Dit hör även ett draperi som målats under serien av månadsbilder på långhusets norra vägg.

    Under de drygt 50 år som gått sedan restaureringen har färgerna bleknat och blivit smutsiga av damm och annat. Det har därför beslutats att de nu skall rengöras igen. Det arbetet pågår som bäst, och det skall bli spännande att se resultatet. Förhoppningsvis kommer de vackra bilderna att på nytt bli lättare att uppfatta.

    /Jan Carlson

    Huvudsaklig källa: Sveriges Kyrkor, Gotland, band IV Lina ting, Gothems kyrka, skriven av Johnny Roosval och Henrik Alm och utgiven år 1946, med tillägg ”Gothems kyrkas restaurering 1949-50” utarbetat av Erland Lagerlöf och utgivet 1964.