Gothem kyrka

Gothem kyrka är en av Gotlands största. Den vilar på grunden av en tidigare stavkyrka liksom en mindre stenkyrka. Byggnationerna har pågått sedan mitten av 1100-talet och till mitten av 1300-talet, då kyrktornet i västra delen fullbordades och många av de insida målningarna utfördes. Det är många arbetsdagar som lagts ner här under de 200 åren som bygget fortgick. Vi kan fundera, fantisera och imponeras.
Kyrkan har beskrivits på ett fint sätt av Jan Carlson för cirka 20 år sedan. Texten kompletteras sist med något om Klockan, Kastalen och Stigluckorna.

Jan Carlson:

”Gothem kyrka med omgivande miljö hör till Gotlands mest intressanta medeltida byggnadsanläggningar.
Den höga kyrkogårdsmuren har tre bevarade medeltida stigluckor; intill den östra stigluckan finns ruinen av ett medeltida murat torn (kastal). Den murade kyrkan, som är en av Gotlands största, består av rektangulärt långhus, absidkor, västtorn samt sakristia norr om koret. Den är uppförd etappvis under medeltiden. Koret med absid och sakristia härstammar från 1200-talets början.
Långhuset, med sin ovanligt stora romanska sydportal, tillfogades därefter. Det torn som planerats över långhusets västra del utfördes aldrig; istället byggdes ett torn väster om långhuset vid 1200-talets slut, som fullbordades av mäster ”Egypticus” vid 1300-talets mitt. Tornet har sidogallerier under skärmtak, kolonettförsedda ljudgluggar i två våningar och kröns av ett sadeltak med takryttare.
Långhusets östra del täcks av fyra kryssvalv, som bärs upp av en mittkolonn, medan västpartiet (det planerade tornet) täcks av ett kryssvalv; två rundbågiga öppningar med mellanliggande kolonnpar sammanbinder rummen. En vid, spetsig triumfbåge förenar långhuset med koret. Såväl långhus som kor har rundbågiga fönsteröppningar. Unika för interiören är de medeltida kalkmålningar som framtogs vid professor Erik Lundbergs restaurering 1950; de har troligen utförts av en tysk konstnär omkring 1300.

(Bilderna nedan fanns inte ursprungligen i Jan Carlsons text. De är inlagda nu. Referenser finns under Kalkmålninarna)

Vy från altaret med triumfbågen (alltså från öster) – foto Hans Arweson
Vy från ringkammaren med tornet över (västerifrån) – foto Hans Arweson