Medeltida Byggnadsverk i Gothem

Från vikingatid och medeltid finns rester av gravplatser, bebyggelse och ringvägar i Gothem som erinringar. Jordbruk och djurhållning hade påbörjats här redan på bronsåldern. Människor blev alltmer bofasta i och med att djur och odlingar inte kunde flyttas så lätt. Men handel och sjöfart var ända fram till 1300-talets mitt källor till såväl inkomster som social status. Digerdöden kom dock till Gotland 1350 och befolkningen, som under 1300-talets första hälft här på ön uppgått till 50 000 människor hade minskat med 75% fram till en skatteläggning som ägde rum 1413.
1361 kom Waldemar Atterdag och Gotland blev därmed danskt under cirka 300 år. Även det ändrade öns förutsättningar i grunden.
Handeln slocknade för lång tid.

När gårdsmönstret började utkristallisera sig vet vi inte, men vägar byggdes och många bodde och levde nära intill dem från tusentalet. Det är när Gotland övergick från danskt till svenskt styre 1645 som dokument börjar finnas. Kartan från en skatteläggning 1697 visar gårdar som fanns då, liksom Ringvägen.
Boplatserna har säkert flyttat en hel del under medeltidens cirka 500 år, medan Ringvägen nog varit tämligen stabil. Många av gårdarna och deras namn har sitt ursprung långt tillbaka i tiden, då när människorna från brons- och järnålder började bli mer bofasta.

Kartan från 1697, här restaurerad. Ringväg och Mittväg markerade med rött.

Gotland kristnades under 1000-talet och träkyrkor, stavkyrkor, byggdes upp, så även i Gothem. Träkyrkan ersattes först av en i sten, men under 11- och 13 00-talen färdigställdes en av de största kyrkorna på ön. Den liksom två stenportaler hann uppföras innan oåren drabbade ön med digerdöd och sedan dansk invasion.

Tre byggnadsverk finns kvar att se från medeltiden: Kyrkan med sin omgivning och två portaler: Prästgårdsporten och Kaupungsporten. Men mer osynligt finns en del av grunden i Prästgården bevarad liksom aningar av den tidigare Ringvägen.

I till exempel Gotlands historia från 2017 av Roger Öhrman finns mycken kunskap samlad. En artikel av Dick Harrisson i Forskning och Framsteg 1/2013: Värre än forskningen anat: Digerdöden ger intressant läsning om just pesten.