Hangrebod

Utöver Botvaldevik och Agbod är Hangrebod det fiskeläge som är allra mest möjligt att se i nutid, och kunna få en föreställning om de tider som flytt. Hit kommer du enklast om du fortsätter cirka fem kilometer på vägen från centrum i Gothem, där skylten pekar mot Hangre. Egentligen skulle det stå Hangreby, för Hangre är endast en av de fyra gårdar som finns här nere i denna by: Nors, Hangre, Suders och Vaters.

När asfaltsvägen tagit slut är du vid en fyrvägskorsning, som kallas för Centralen. Här är det bara att fortsätta rakt fram och du är snart nere vid Hangrebod.

Liksom de andra fiskelägen har det funnits länge och har kallats olika saker, som Hangrestrand och Hangre fiskeläge. Gårdarna i den här delen av socknen använde från början olika fiskelägen, men Hangrebod kom att från början av 1900-talet bli det centrala. Båtarna började redan då bli större och den här hamnen var mest lämplig. Då började vägen ner till hamnen rustas upp för att klara tunga transporter med fisk, och hamnen muddrades ur.

Fortfarande in på 1940-talet var hamninloppet ändå ofta för grunt för att ta i land fångster, som i stället fick hämtas in. Men strömmingen gick till och 1939 byggdes en stor arbetsbod för att filéa fisk, och där fanns vatten och avlopp. Verksamheten blommade några år, även om många av fiskebåtarna fick lastas av före hamninloppet på flatäsker som stakades iland för att fångsten skulle kunna tas om hand. Rensas, fileas och en tid också rökas. Fisken levererades i lådor till Visby (Gotlands Fiskeriförenings lager).

1950 försökte man fördjupa hamninloppet utan att lyckas, och de större båtar som fisket vartefter krävde kunde inte längre gå till Hangrebod. Vid slutet av 1950-talet var yrkesfisket där slut, och här finns nu bara båtar för husbehovsfiske och fritid. Men bodarna har renoverats av Hangreby Hamnförening och Hangrebod är klassat som särskilt värdefull i Kulturmiljöprogrammet av Länsstyrelsen: Kulturminneshistoriskt representerar fiskeläget en småskalig näringsverksamhet kopplad till fiske som växer fram under 1900-talet.