”Hammar” kallas på Gotland steniga landtungor som sticker ut från stranden. Det finns många längs öns kuster och en av de största är Gothemhammar. När du kommer söderifrån på väg 146 svänger du av hit före Asbro över Gothemån, och vägen slingrar sig långt ut på udden i cirka fyra kilometer. Här går fina promenadstråk både längs vägen och längs skogsstigar. Linnea, röd skogslilja och purpurknipprot blommar och allehanda fågelarter kan ses (Se mer under Fåglar och Växter).
Inne i skogsområdena går ett nätverk av vägar. Från början var det för sommarstugeägare, men nu finns här många fastboende. På åsarnas vallar växer mossa och många gamla träd. Det är kalkbarrskog.

Du kommer först till en vändplats, där en pil pekar i sydost mot det som tidigare kallades fornborg, men numera anses vara fundament till en palissad. Den antas ha fungerat som mottagningställe för sjöfart och handel (Se mer i Fornlämningar). Strax efter låg förr Bryggans fiskeläge (Se Fiskelägen).

Härifrån går det att köra bil vidare MEN du får absolut inte köra ut från vägkanterna om det inte tydligt finns spår som visar att så är brukligt. De här stenstränderna har tagit tusentals år att forma och både stenarnas eget sätt att lägga sig liksom den sparsamma vegetationen förstörs av bildäck.
Gå gärna längs stranden nära havet. Njut av klapperstränderna och de vresiga kalkstenstallarna som vridit sig runt sin axel för att klara väder och vind. Granar som växer krypande längs marken. Branter som stiger upp, stenar med vackra mönster, ibland fossiler. Lyssna till sjöfågeln och vågornas brus.
Bada om du känner för att gå på den steniga bottnen, men aldrig ut till pallkanten! (Se Badställen). Måla av allt i ditt inre och spar till vintermånader.