I Gothems västra del breder Lina myr ut sig och genom den passerar Gothemån. Många olika källflöden finns från Lojsta i söder och till Hejnum i norr och de samlar sig i ån som är Gotlands största. Lina myr har förändrat sig mycket genom årtusenden, men i vår tid särskilt från cirka 1950.
För länge sedan gick Linaviken in här från det som nu heter Östersjön. Svalings var en strandboplats på vikens norra sida för 8 000 år sedan, och Västerbjärs på dess södra cirka 3 000 år senare. (Mer om dessa platser i Fornminnen) Under dessa årtusenden hade Ancylussjön ersatts av Lithorinahavet.

Viken övergick följande årtusenden till att bli myrmark med två sjöar: Lina träsk i sydväst och Råby träsk i nordöst. Båda kan fortfarande anas med stark vassväxt. Ån med sjöar var en viktig farled en bit in på 1800-talet. Längre tillbaka i tiden kom man förmodligen ända till västra delen av ön, men framförallt till Roma. Ända till senmedeltiden var Roma en knutpunkt på Gotland och där låg platsen för Gutnatinget som samlade alla domare på ön en gång om året.

Havsviken förvandlades under tidens gång till en grönskande myr. Där fanns ett rikt djurliv och mängder med fåglar. Hit gick iden upp och lekte tidiga vårar och den liksom annan fisk kunde fångas. För omkringboende var myren en tillgång till föda genom jakt och fiske liksom ag för tak och foder samt hö. Under 1800-talets senare hälft och början av 1900-talet blev alltfler myrar uppströms utdikade vilket gjorde att Lina myr svämmades över än mer. Frågan väcktes om vattnet där också skulle dräneras bort med kanaler och Gothemån grävas ur.
Att Gotlands största bevarade myrmark och en av Sveriges rikaste våtmarker skulle dikas ut vållade stora konflikter mellan naturvårdsintressen och jordbruksnäringen. De mynnade ut i att utdikningen påbörjades 1947. Den fortsatte in på 50-talet, och delar har gjorts om på nytt många gånger senare.

Träsken försvann, ån fylldes på från kanalerna. Vatten från myrarna störtar numera ut i Östersjön på vårvintern men till och med Gothemån är numera nästan uttorkad varma somrar. Ibland svämmar dock den gamla myrmarken fortfarande över på vårvintrarna.

Men en sak är säker, jordbruksmarken som skapades där har varit en viktig höbod för bönder i Gothem och omgivande socknar. Hölass på hölass har körts därifrån, och efter det har djuren kunnat gå där på bete. Utdikningen gjorde att Gothem blev en av de mest korika. Numera talar många om att myren blir allt svårare att odla och att marken blivit hårdare. Som en Gothembonde sa i en intervju 2014:
Trots att det är fullt med vatten i den stora kanalen så kan det bli stående massor med vatten uppe på åkrarna, Ja det verkar som … som om naturen är på väg att ta tillbaka. Den kanske säger: Vaofff!!!

Numera finns en cykelled som även sträcker sig inom de andra socknarna runt myren. Den är 41,51 km och hittas på websidan sv.wikiloc.com – Leta Bästa cykeltur och hitta Spår av Tjälder.
Förslag till vidare läsning: Lina myr från våtmark till myrodlingslandskap i Skrift 1, samt en magisteruppsats från vårterminen 2017: Den förmedlande arkeologin. En turistled kring Lina myr? av Jeremy Hardy. Och förstås Arvid Ohlsons Lina myr från 1961.