Rektor Diana Esklund samtalade med hembygdsföreningens ordförande Gunnar Norrby och klass

5 fanns på skolgården bakom skolan.

Så blev det dags för den högtidligare delen av Gothems skolas sista skolavslutning. Den ägde som vanligt rum i Kyrkan.

Skolans personal det sista läsåret har varit

Anneli Utas, textil

Astrid Yttergren

Carolin Frögren, mammaledig

På eftermiddagen den sista skoldagen den 14 juni var det öppet hus i skolan. I annonser i gotlandspressen hade man inbjudit gamla elever och andra intresserade att besöka skolan en sista gång. Eftersom det var på eftermiddagen en vanlig arbetsdag var det inte så särskilt många som hade tillfälle att komma. De flesta som kom var daglediga pensionärer, som själva varit elever på 30-, 40- och 50-talen.

Man kan undra över med vilka förväntningar dessa gamla elever kom. Hade de i minnet sina egna skolavslutningar och väntade sig att få känna doften av syrener och liljekonvaljer och få se skolsalar smyckade med björklöv och nästan översållade av buketter med konvaljer, pioner, rosor och syrener? Väntade de sig att få träffa festklädda barn som förväntansfulla väntade på att få visa vad de kunde och vad de hade gjort i slöjden och berätta vilka av de upphängda teckningarna som var deras? Väntade de sig att få träffa och prata med de nuvarande lärarna och jämföra sin egen skola med dagens?

Den som hade sådana nostalgiska funderingar blev nog ganska besviken. Skolavslutningarna går ju till på ett helt annat sätt nuförtiden. Dessutom var skolan praktiskt taget helt tom. Barnen hade gått hem för att senare komma tillbaka för avslutning på kvällen. Skolsalarna hade tömts på nästan allting utom skolbänkarna. Kvar fanns dessutom i nästan alla rum datorer, som verkligen visade att tiderna förändrats. I slöjdsalen fanns inga av barnens alster kvar – även alla verktyg hade plockats undan.

Så för besökarna återstod att gå runt i skolsalarna och minnas hur det såg ut då – för länge sen. Man träffade här och där några av sina gamla skolkamrater – ibland också klasskamrater. Det surrade många "Minns du?" och "Kommer du ihåg?". Skolbänkarna var ju av nyare typ, men fortfarande fanns det i korridoren kvar bänkar av den typ, som förr fanns i det sk "avklädningsrummet". På dem satt man och åt sin medhavda matsäck, när det var alltför kallt eller regnigt ute. Och i den städskrubb, som många mindes som "råttskrubben" fanns fortfarande kvar gamla krokar. I den skola som fanns före 1939, var inget vatten indraget. Dricksvatten fick eleverna hämta vid brunnen på skolgården, och dessa krokar användes för att hänga upp medhavda muggar att dricka vatten ur.

Och så hamnade man så småningom i matsalen och bjöds på gott kaffe med tårta och kunde där fortsätta att samspråka med andra ”avskedsgäster” om då och nu och hur det blir i framtiden.

Det gamla materialskåpet innehöll b.la det som många mindes som "planetariet", en apparat som visar hur jorden cirkulerar kring solen och hur månen snurrar runt jorden. Den förklarar på ett pedagogiskt sätt hur natt och dag uppstår och hur sol- och månförmörkelser bildas. Apparaten demonstrerades av Lennart Andersson.

Tillsammans kan vi mycket

Besökare bjöds på kaffe och tårta

Maud Johansson (Jansson) elev 1937-1943 samtalar med Kjell Liljegren, elev 1948-1955.  I bakgrunden Lennart Andersson, elev 1940-1946 i samspråk med Leo Lövdahl, elev 1947-1954.

T v Elsa Andersson. T h Gullvor Nilsson (Andersson) elev 1949-1956. Däremellan Erik Wahlgren, elev 1953-1960.

Inga Andersson (Kviberg), elev 1942-1949.

Från vänster Gunnel Nilsson (Norrby), elev 1945-1952. Per Thomsson, elev 1944-1951. Leif Johansson, elev 1951-1958

Lilly Vävare (Arweson), elev 1938-1945.

Jan Carlson, elev 1941-1948.

Åsa Karlsson (Larsson), elev 1955-1962.

Sonja Pettersson (Wessman), elev 1946-1953. I bakgrunden b.la Olof Jakobsson, elev 1935-1941.

Varför måste då skolan läggas ner? Skolbyggnaden är ju stor och rymlig, välutrustad och i mycket gott skick. Skolgården är en av de bästa på den gotländska landsbygden.

Men barnantalet har med åren sjunkit och är nu för litet för att utgöra grund för en skola, trots att barnen kommer från både Gothem och Vallstena. Under senaste läsåret har det gått sammanlagt 26 barn i Gothems skola och under nästa år skulle antalet komma att minska ytterligare.

När Gothems skola startade för 160 år sedan – den 14 oktober 1847 – inskrevs första dagen 56 elever, och antalet ökades under den första tiden till 72. Och egentligen ville ändå flera barn besöka skolan, men måste av olika skäl avstå. Omkring år 1870 uppgick antalet elever till ca 100. Barnantalet minskade sedan för att omkring 1890 uppgå till endast ca 50. Bönderna i Gothem klagade över att ungdomen flyttade från socknen och var därför tveksamma till en önskad utbyggnad av skolan framför allt med en småskola. Redan då var man således oroad över ”flykten från landsbygden”. Under den här tiden var det faktiskt också många som utvandrade till Amerika.

Omkring 1900 hade elevantalet på nytt stigit till omkring 80. Detta förhållande ledde till en nybyggnad av skolan på dess nuvarande plats. Den kunde tas i bruk fullt ut år 1899.

Under 1900-talets första fjärdedel var elevantalet ganska konstant omkring 80 och efter en liten nedgång under 1930-talet steg antalet för att åter nå en topp på ca 100 läsåret 1949-1950. Det läsåret infördes dessutom den sjunde klassen, vilket medförde att elevantalet totalt faktiskt uppgick till 112.

Gothem hade under skolans första 100 år en befolkning som varierade mellan ca 620 och ca 730 personer. Omkring 1950 började också i Gothem den stora ”flykten från landsbygden”. Under ett par årtionden minskade antalet invånare till ca 400, ett antal som varit ganska konstant sedan dess.

Barnantalet har dock minskat i än högre grad. Under 1950-talet sjönk antalet skolbarn till ca 70 och i första delen av 1960-talet till ca 40. Den nivån höll sig in på 1990-talet. Tack vare att vallstenabarnen också gick i Gothems skola hade skolan ändå ca 60-70 barn och kunde därmed undgå en nedläggning.

Efter sekelskiftet har nedläggningshotet blivit alltmera akut. Även om antalet barn under läsåret 2003/2004 uppgick till 50 och gav upphov till viss optimism hos gothemborna kunde inte skolan upprätthållas när antalet elever (med vallstenabarnen inräknade) närmade sig 20.

Nedtecknat av
Jan Carlson 

(Publicerat 2007-08-30)