Öppen bok 10 

Anteckningar gjorda den 5 september 2011 

Vi hade bestämt att använda ett möte till att bara prata om hur vi vill att Gothems gårdar skall beskrivas i vår sockenbok. Vad vill jag att det skall stå om min gård? Vad vill jag läsa om andra gårdar? 

Många var intresserade och vi var 20 st som träffades i Församlingshemmet den 5 september: Åsa och Bengt Karlsson, Lennart Andersson, Solveig och Bert Arweson, Leo Lövdahl, Lars-Ulle Gadefors, Ove Silvén, Elsie och Arne Eriksson, Erik Wahlgren, Erland Pettersson, Astrid Johansson, Ulla och Gunnel Jakobsson, Britt Jakobsson, Margit Arweson, Carina Lindholm Tengquist, Jan Carlson, Gunilla Carlson. 

Jan hade som diskussionsunderlag sammanställt förslag till beskrivningar av Fjärdinge och Kaupungs gårdar och han berättade var han hittat informationen. I allmänhet har heltäckande gårdsbeskrivningar upprättats när myndigheterna velat kunna ta ut skatter. När Gotland blivit svenskt 1645, fanns ju ett starkt intresse att kunna pressa gotlänningarna på skatt. Man gjorde därför en genomgång av samtliga gotländska gårdar och sammanställde dessa uppgifter i den s k revisionsboken, som blev färdig 1653, och den finns numera tryckt och lättläst. 

Av samma skäl (skattläggning) gjordes en kartläggning av hela Gotland omkring 1700. För Gothem gjordes denna kartering 1697. Till kartan finns också en beskrivning av varje gårds olika ägor med avsikten att kunna beräkna gårdens förräntning och därmed skattekraft. 

Från år 1694 upprättades årligen sk mantalslängder. Där redovisas gårdsvis vilka som bodde på gården och för vilka den skatt, som kallades mantalspenning skulle erläggas. Det var från början alla män och kvinnor mellan 15 och 63 år, senare ändrades åldern till 18-63 år. Under vissa år måste man även betala skatt på viss ”lyxkonsumtion”, och man har därför fått lämna uppgift om man dricker kaffe eller te eller vin och utländska drycker, om man brukar tobak eller spelar kort eller äger dyrbara kläder i siden. 

År 1828 bildades Gotlands Norra Härads Brandstodsbolag. Som underlag för gårdarnas brandförsäkring upprättades från ca 1830 sk värderingsinstrument, där samtliga byggnader klassificerades och uppmättes. För Gothems del var det som oftast kaptenen Carl Sjöberg vid Magnuse, som höll i pennan. Han var ju en av de få såm var skrivkunniga vid den här tiden. 

Människorna som bodde på gårdarna hittar man i kyrkböckerna. Enligt en lag från 1685 ålåg det prästerna att föra bok över giftermål, födda och döpta, avlidna och begravda, inflyttade och utflyttade, samt skrifteboken, som beskriver hur var och en kunde läsa och hur man kunde katekesen. Denna senare brukar kallas för husförhörslängden. För Gothem finns vigsellängder 1705-1715 och från 1725, Födelse- och dopbok 1744-1896, Död-och begravningsbok 1710-1896, In- och utflyttningsbok 1825-1897, Husförhörslängder 1732-1930. 

Vigsellängder, födelse- och dopböcker samt död- och begravningsböcker som innehåller uppgifter yngre än ca 80 år är sekretessbelagda. 

Ingemar Olsson och Herbert Gustafsson har skrivit böcker där man kan läsa hur gårdsnamnet kan tolkas, och i Från Gutabygd 2009 har Jerker Eneqvist utgående från hans fars, Agne Eneqvist, forskningar skrivit en omfattande artikel om gotländska gårdsnamn och ägonamn. 

Lite inspiration fick vi också genom att läsa hur Väte, Linde, Lokrume, Näs och Martebo hade beskrivit gårdarna i sina sockenböcker. 

Över en kopp kaffe diskuterade vi sedan förslagen, men tittade också på fotografier och pratade om mycket annat. 

De flesta tyckte att det förslag till beskrivning som Jan hade sammanställt hade ett bra innehåll och var värt att arbeta vidare med. Jan åtog sig därför att under vintern sammanställa äldre uppgifter om några andra gårdar. De nuvarande ägarna får sedan komplettera med mer moderna uppgifter.